Ledarskap/Teamarbete

 

Målet med detta kapitel är att:

  • Beskriva teamets uppgifter
  • Beskriva teamledarens uppgifter
  • Beskriva teamledarens roll som kultursättare och kulturbärare

 

Inom traumasjukvård, liksom i många andra säkerhetskritiska verksamheter, sker merparten av arbetet i team. Ett team kan definieras som ”ett antal människor med kompletterande kompetenser. De arbetar med samma syfte, mål och metodik för vilka de tar ett gemensamt ansvar” (Katzenbach).

En patient som är svårt skadad efter en olycka behöver hjälp av ett flerprofessionellt team. Om arbetet ska fungera effektivt och säkert behövs såväl ett team som en teamledare.

 

Teammedlemmens uppgifter

Som teammedlem har du en egen roll och uppgift. Genom din erfarenhet och dina kunskaper bidrar du till vården av patienten. Du är ett stöd för teamledaren, men ska också vara beredd att utmana denne, för att ni ska lyckas som team. Din bild av förloppet och förändringar är viktig för att ni som team ska kunna vårda patienten på bästa sätt.

Som teammedlem behöver du kommunicera aktivt med de andra i teamet och med teamledaren. Det är viktigt att kommunicera om du upplever något som oklart. Om du ser något som utgör en risk för patienten behöver du dela din bild med de andra i teamet. Om du inte får uppmärksamhet behöver du stå på dig och insistera. Hur du förmedlar bilden av läget styr vilken bild hela teamet får. Kommunicera det du ser och vad du tänker om det du ser och hör! Var aktiv och föreslå åtgärder!

Läs mer i kapitlet "Teamet - ledare och följare" under rubriken Traumateam i praktiken!

Teamledarens uppgifter

Som teamledare i en akut situation är din roll att överblicka och identifiera potentiella lösningar och risker. Du ska som ledare lyssna in teamet, göra upp en handlingsplan, informera teamet om planen och delegera arbetsuppgifter så att du utnyttjar teamets resurser på bästa sätt. Du behöver också följa upp genomförandet av åtgärder och tillsammans med teamet utvärdera om åtgärderna fått de effekter ni önskar. Detta brukar kallas operativt ledarskap.

Som operativ ledare behöver en stor del av din uppmärksamhet vara riktad mot helheten och mot hur ditt team arbetar. Du behöver kunna delegera om arbetsuppgifter om en teammedlem blir överhopad eller stressad samt aktivt fånga in ny information från teamet som kan tyda på ändrade förutsättningar. Om du tar på dig egna arbetsuppgifter försvinner din förmåga till överblick. Det är därför som traumaledaren ska stå på, och stå kvar på, en pall, eller i varje fall en liten bit bort från teamet (bild A).

Bild9

 

Som teamledare måste du kunna växla mellan operativt ledarskap och att utföra egna uppgifter (bild B). En bra teamledare strävar efter att minimera den tid som ägnas åt egna uppgifter såsom att undersöka och behandla patienten, eller att ringa samtal till andra enheter för att koordinera nästa steg (bild C). Det kan förstås inträffa situationer där du är den enda i rummet som har den tekniska färdigheten att göra en undersökning eller en åtgärd. I sådana situationer är det viktigt att tydligt (och tillfälligt) delegera ledarskapet till en annan person. När du återkommer från din egen arbetsuppgift behöver du uppdatera din bild av läget tillsammans med teamet. Gör en avstämning enligt A-B-C-D-E för att återskapa en gemensam bild av situationen.

Bild10

Under ett traumavårdförlopp växlar situationen mellan att team jobbar tillsammans i samma tid och rum, medan andra delar innebär att teamet arbetar kring en gemensam arbetsuppgift vid olika tidpunkter och från olika platser. I din roll som teamledare blir kommunikation och IT-stöd viktiga redskap för att förmedla och behålla en gemensam bild av läget.

En bra teamledare är medveten om den så kallade Dunning-Kruger-effekten. Två amerikanska psykologer, Kruger och Dunning, har beskrivit de mekanismer som förklarar att inkompetenta individer har en tendens att överskatta sin förmåga, medan kompetenta personer har en tendens att underskatta sin. Det kan yttra sig så att den mest kompetente har en tendens att inte hävda sin åsikt (”det kan ju hända att jag har fel”), medan den inkompetente står på sig, därför att vederbörande inte inser att hen har fel eller inte behärskar sina uppgifter. En annan yttring är att kompetenta individer har en tendens att förutsätta att alla kan sina saker lika bra, och förstår inte fullt ut att mindre kompetenta individer dels inte säkert kan sina saker, men inte heller är medvetna om att de inte kan det.

Bild11

Ledaren som kultursättare och kulturbärare

En teamledare har en viktig roll i att etablera och behålla ett bra samarbetsklimat, där teammedlemmar aktivt delar med sig av tankar, observationer och oro.

En viktig väg framåt i att utvecklas i denna roll är att inbjuda till återkoppling från teamet kring ditt ledarskap. Vid en kort utvärdering efter utförd arbetsuppgift kan du ställa öppna frågor kring vad som fungerat bra och vad som kan förbättras. Vid en sådan utvärdering är det bäst om du låter teamets medlemmar reflektera först och sedan ger dina reflektioner. På så vis undviker du så att du färgar återkopplingen från teamet genom att uttrycka din egen bild och bedömning av situationen först.

 

Referenser

Tschan F, et al. Leading to recovery: Group activities in medical emergency driven groups. Human Performance. 2006; 19: 277-304

Katzenbach JR, et al. The wisdom of teams. Harvard Business Review Press. 2015. ISBN 978-163369-1063

Kahneman D. Tänka, snabbt och långsamt. Stockholm, Volante, ISBN 978-9-1886-5931-6

Kruger J, Dunning D. Unskilled and unaware of it: how difficulties in recognizing one´s own incompetence lead to inflated self-assessments. Journal of Personality and Social Psychology. 1999; 77(6): 1121-1134

Francis RC, et al. Standard operating procedures as a tool to improve medical documentation in preclinical emergency medicine. Emerg Med J. 2010; 27(5): 350-354