Bakgrund och utveckling

 

Målet med detta kapitel är att:

  • Kort beskriva vad som föranledde utvecklingen av CRM
  • Ge en definition av begreppet CRM
  • Påvisa likheter mellan sjukvård och trafikflyg med avseende på bland annat team, stress och högteknologi
  • Belysa skillnaden mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter

 

Bakgrund

CRM utvecklades inom trafikflyget som ett svar på de kunskaper man erhöll när orsaker till flygolyckor analyserades, bland annat med data från de så kallade svarta lådorna. När data analyserades, visade det sig att många olyckor inte berodde på tekniska fel på flygplan eller deras system, inte heller på bristande flygoperativ förmåga eller undermålig teknisk kunskap hos besättningar. Det framkom istället att besättningar uppvisat brister i sin förmåga att prioritera, organisera och leda arbetet i cockpit. Dessa brister visade sig inte enbart finnas i stressade situationer, utan även i dagligt arbete. Ett grundläggande antagande var att ett lag kan, och bör, fungera bättre än två enskilda personer i cockpit. Syftet med CRM blev att säkerställa att ”ett plus ett blir mer än två”, och att lagets prestation är viktigare än individuella prestationer.

 

Här följer korta beskrivningar av några av de olyckor som detaljstuderades:

Eastern Air Lines Flight 401
Eastern Air Lines Flight 401 var en Lockheed L-1011 Tristar som kraschade i Everglades i Florida den 29 december 1972.
Kraschen inträffade på grund av att alla 3 piloterna var upptagna med att försöka byta en trasig lampa som skulle indikera att det främre landningsstället var i nedfällt och låst läge. De uppmärksammade inte att autopilotens höjdhållningsfunktion oavsiktligt, i samband med försöken att byta lampan, hade kopplats bort. Som en konsekvens av detta förlorade flygplanet gradvis höjd och kraschade. Haveriutredningen slog fast att samtliga landningsställ hade varit utfällda och låsta vid kraschen. Det blev den dittills näst dödligaste flygplanskatastrofen i USA. Piloterna, 2 av de 10 flygvärdinnorna och 96 av de totalt 163 passagerarna omkom i olyckan.

KLM Flight 4805 och Pan Am Flight 1736
Den 27 mars 1977 exploderade en bomb på flygplatsen i Las Palmas på Gran Canaria, vilket medförde att flygplatsen stängdes. Både KLM 4805 och Pan Am 1736 var nya Boeing 747 Jumbojets, och på väg till Gran Canaria med sammanlagt 644 personer ombord. Bägge flygplanen fick cirkulera runt flygplatsen och vänta på att den skulle öppna för trafik igen. Efter en kort stund blev de istället omdirigerade till att landa på Teneriffas flygplats och vänta där.
Medan planen stod på Teneriffas flygplats drog en tät havsdimma in, vilket medförde begränsad sikt när man skulle taxa ut för start. En kombination av dålig sikt, bristande kommunikation och undermåligt samarbete i cockpit på KLM-planet ledde så småningom fram till att KLM-planet startade medan Pan Am-planet fortfarande var på väg ut på startbanan. Vid kollisionen fattade bägge planen eld och totalt omkom 583 personer. Olyckan är fortfarande den värsta i trafikflygets historia, sett till antalet omkomna.

United Airlines Flight 2860
Flight UA2860 hade under en fraktflygning till Salt Lake City, Utah den 18 december 1977 drabbats av fel på en generator. Detta fel orsakade i sin tur följdfel på diverse system, bland annat indikeringen till landningsstället. Piloternas fokusering på att lösa de tekniska problemen medförde att de tappade fokus på själva flygningen. Planet hade också på grund av de tekniska problemen bara en fungerande radioapparat. Kaptenen bestämde sig för att använda denna enda radioapparat för att få hjälp från sin tekniska avdelning. Under denna kommunikation flög man in i ett område med hög terräng och trafikledningen kunde då följaktligen inte nå och varna besättningen. När radiokontakten senare återupprättades var trafikledningens instruktioner alldeles för vaga, vilket medförde att det dröjde för länge innan besättningen började stiga. Kort därefter flög planet på en höjd av 2 200 meter in i ett 2 335 meter högt berg. De 3 piloterna omkom.

United Airlines Flight 173
Flight UA173 startade den 28 december 1978 från Denver, Colorado för att flyga till Portland, Oregon. När man under inflygningen till Portland fällde ned landningsstället kände besättningen en duns, flygplanet krängde till och den gröna lampan för höger landningsställ som skall indikera att stället är nedfällt och låst tändes inte. Landningen avbröts och man steg igen för att försöka lösa problemet. Efter att ha felsökt och försökt få ordning på problemet, försökte de 2 styrmännen påtala för kaptenen att de nu började få brist på bränsle. Trots detta fortsatte besättningen att fokusera på problemen med landningsstället. Till slut tog bränslet slut och planet kraschade drygt 10 km sydost om flygplatsen. Tio av de 189 personerna ombord omkom.

 

Utveckling

NTSB (National Transport Safety Board) liksom NASA (National Aeronautics and Space Administration) hade en tid varit medvetna om besättningars brister i ledarskap, teamarbete, kommunikation och situationsmedvetenhet. Dessa faktorer ansågs ha spelat en avgörande betydelse i dessa och liknande olyckor. När så NTSB kom med sina rekommendationer i slutrapporten efter United Airlines Flight 173 blev dessa starten på ett arbete med att i simulatormiljö mer noggrant studera hur olika besättningar agerade. I dessa simuleringar såg man hur viktiga icke-tekniska färdigheter var när det gällde att som team både i normal daglig verksamhet undvika att hamna i problem, men också för att som ett team kunna lösa problem man hamnat i.
Efter en period av experimenterande och utveckling av icke-tekniska färdigheter blev dessa fundamentet i den nya träning som fick namnet CRM, Cockpit Resource Management. Efter en tid utvidgades begreppet från Cockpit Resource Management till Crew Resource Management, detta för att även innefatta kabinbesättningen.

Inom trafikflyget har kommunikation, situationsmedvetenhet, problemlösning, beslutsfattande och lagarbete alltid ansetts vara viktiga, men tidigare ofta benämnts i mer allmänna termer som "Airmanship" och "Captaincy". Betydelsen av CRM, och nyttan av att träna icke-tekniska färdigheter som ledarskap, teamarbete, kommunikation och situationsmedvetenhet, har tillsammans med dagens avancerade och tekniskt tillförlitliga flygplan, varit en viktig del i flygsäkerhetsarbetet, och avgörande för att uppnå den höga grad av flygsäkerhet vi har i västvärlden idag.

 

Definition av CRM

En engelsk definition av CRM är:

  • To optimize team performance by reducing the effect of human error through the use of all available resources, including people, hardware and information

En svensk översättning lyder:

  • Att optimera teamets prestation genom att minska effekten av mänskliga fel via användande av alla tillgängliga resurser, såväl människor som utrustning och information

 

Under utvecklingen av CRM i början av 1980-talet definierades, strukturerades och formulerades termer som kommunikation, situationsmedvetenhet, problemlösning, beslutsfattande och lagarbete. Det blev då betydligt lättare att se var brister fanns och hur de skulle kunna åtgärdas. Begreppet CRM kan enkelt förklaras som ett system som optimalt utnyttjar alla tillgängliga resurser så som Crew, Resource och Management.

  • Crew: med detta avses den grupp av människor som är sammansatt för att utföra en specifik uppgift
  • Resource: med detta avses ALLA typer av resurser och kunskaper som denna grupp själva besitter, eller kan tillgodogöra sig. Det rör sig om rena faktakunskaper, tekniska hjälpmedel, ledaregenskaper, förståelse för kulturella skillnader, förmågan att ta hjälp utifrån, och andra resurser
  • Management: med detta avses hur man hanterar sin grupp (crew) för att möjliggöra att samtligas i sammanhanget relevanta resurser och kunskaper kommer gruppen till del och bidrar till ett bättre slutresultat.

 

Likheter mellan sjukvård och trafikflyg

Det finns flera paralleller mellan trafikflyg och sjukvård (i denna utbildning omhändertagande av en traumapatient):

  • Ett team med en teamleader/kapten ska lösa en uppgift
  • Ett team som upprepade gånger löser sin uppgift, men där sammansättningen av gruppen kan skifta från gång till gång
  • Standardiserade arbetssätt följs men utifrån skiftande förutsättningar (ATLS, TNCC, checklistor, standardiserade operativa procedurer (SOP))
  • Arbete i högteknologisk miljö
  • Långa arbetspass på obekväma arbetstider
  • Tidvis hög stressnivå
  • Fel kan få ödesdigra konsekvenser

 

Tekniska och icke-tekniska färdigheter

CRM är inte kopplat till de tekniska kunskaper och färdigheter som krävs av ett team för att kunna flyga ett flygplan, eller kunna utföra ett kirurgiskt ingrepp eller motsvarande. CRM belyser istället de kognitiva färdigheter, samt det förhållningssätt, som skapas mellan individer i ett team. Kognitiva färdigheter definieras som de mentala processer som används för att uppnå och behålla situationsmedvetenhet, lösa problem och fatta beslut. Med förhållningssätt menas i CRM-sammanhang både kommunikation och agerande i ett team.
Det är ur ett säkerhetsperspektiv avgörande att samtliga individer i en process inser vikten av att skapa en positiv och förlåtande miljö när man som team ska hantera en komplex situation.

Tekniska färdigheter

Tekniska färdigheter är professionsbundna och är de vi normalt förknippar med ett yrke eller en profession, exempelvis att kunna operera, sätta en venös infart eller utföra en stockvändning.

Icke-tekniska färdigheter

Icke-tekniska färdigheter är inte professionsbundna, utan utgör de färdigheter som behövs för att vi ska kunna utföra en uppgift ihop med andra människor. Det finns många exempel på hur olika delar av icke-tekniska färdigheter kan delas in. Här har vi valt följande delar:

  • Kommunikation
  • Attityder
  • Ledarskap/teamarbete
  • Situationsmedvetenhet
  • Våra mänskliga begränsningar
  • Beslutsfattande

Dessa färdigheter har länge förts över som tyst kunskap, och varit något som enskilda yrkesutövare har fått tillgodogöra sig bäst de kunnat eller velat. De senaste decennierna har även inom sjukvård funnits mer fokus på hur icke-tekniska färdigheter kan tränas och synliggöras. Traumaomhändertagande och andra akuta situationer, liksom teamarbete på akutmottagningar och i operationssalar, är numera i flera länder väl studerat och utforskat.

Observera att både tekniska och icke-tekniska färdigheter krävs av en professionell yrkesutövare, och att den ena typen av färdighet inte kan ersätta eller kompensera för brist på den andra!

 

Referenser

Flin RH, et al. Safety at the sharp end: a guide to nontechnical skills. Aldershot: Ashgate Publishing Ltd; 2008

Helmreich RL, et al. The evolution of crew resource management training in commercial aviation. Int J Aviat Psychol. 1999; 9: 19-32

Salas E, et al. A methodology for enhancing crew resource management training. Hum Factors. 1999; 41: 161-172

O´Dea A, et al. A meta-analysis of the effectiveness of crew resource management training in acute care domains. Postgrad Med J. 2014; 90: 699-708